Ja eller hoppfullt kanske man skulle säga.. hehe
Ivilket fall så är de kryckor som gäller i några dagara.. Foten vill inte längre óch inte min övriga kropp heller för den delen. Vi inte riktigt varför de blev såhär just nu. Men kan bero på alla tankar om farmtiden. Pengar, överlevnad, frågor och svar som vägs och vänds på i all oendlighet.. De kombinerat med för lite sömn och alldeles för kallt väder…. JA de blev liksom för mycket.. Så nu va man tillbaka på ruta Noll..
Jag som va så glad att jag äntligen började se slutet på den här skiten.. nu blir allt kaos.. Ligga på soffan med massa tradolan och tröst äta va inte direkt min plan för den här månaden… Men ska försöka att hålla hoppet uppe iallafall,,… Får helt enkelt vänta ut skiten så kanske kanske de löser sig… Inte tänka grubbla och gräva ner mig.. Ne fan heller… De är ju bara en fot som inte funkar… eller typ.. De här ska nog gå de me.
De som jag mer funderar över… eller tänker på är: om jag verkligen vill leva med någon just nu??
Klart jag vill ha någon att älska och som älskar mig. Men just nu känns allt så fel,,, eller rätt kanske jag ska säga.. Att va själv med de 2 som betyder allra mest. Mina Änglar. De är ju inte de att jag inte har någon som bryr sig. Ni är många och vissa finns imina tankar varje dag.. Och betyder väldigt mycket. Men de känns som att den rätta, som jag ska leva mitt liv me. Inte är här JUST NU.. kanske för att inte jag e redo eller för att inte han är de…. De känns både svårt, konstigt, hopplöst och hoppfullt.. Vet inte hur jag ska förklara. Mitt hjärta är både väldigt tomt.. och samtidigt helt proppfullt :….
Så de jag kanske vill säga är att jag inte vill såra någon.. men jag måste ju följa mitt hjärta de måste vi alla. Och om livet och hjärtat vill samma samtidigt så kommer vi mäta varandra.. Undertiden kan vi bara va tacksamma och hoppfulla över att va har varandra.
*( Idag kom Mamma och Pappa hem igen från semestern, (så nu är bloggen tillbaka som innan. ) Är så underbart tacksam att ni finns imitt liv , för allt ni gjort och gör för mig och Änglarna. Och att just JAG fick er till mina föräldrar. ÄLSKAR ER MEST! <3
Tack me till mina <3 girl´is och till ”Muskörar Conny”
hehe.. va tvungen sorry vännen .. Love and miss you
Love Yooo